måndag 9 januari 2017

Tappskokurs

Tappskokurs




















Hur många gånger har din häst blivit stående på grund av att hovslagaren inte kan komma? Nu kan du klara dig själv! Lär dig att slå på en tappsko själv.

Mål med kursen: att kunna slå på en tappsko själv, rikta en sko och säkert kunna plocka av en sko som sitter löst.

I teorin får du kunskap om hovens anatomi och fysiologi, hur en sko ska vara tillpassad, teori om sko och söm samt verktyg.

I praktiken får du kunskap om hur du tar av en sko, riktar en sko och hur du säkert sömmar på och nitar.

Förkunskaper:
Vana vid Hästar och god fysik

Utbildningen arrangeras löpande och hålls utav kvalitetsskäl för en elev åt gången
Kurstid 6 timmar (en dag)
Utrustning finns att tillgå på kursplatsen
Vi anordnar kursen i Jönköping



För mer information samt prisuppgift gå in på vår hemsida
EURO HORSE

Utrustning

























Verktygen förvaras i en skostol som Hovslagaren har inom räckhåll när han arbetar med Hästen.

Hovslagarens utrustning

Den speciella utrustning en Hovslagare måste ha tillgång till är ganska omfattande. Vi tar upp de nödvändiga verktygen.

Basutrustning

Hammare för att spika i söm, och också för att avlägsna söm som inte går rätt men ännu inte dragits i helt. Hovslagare i England och USA använder även hammaren för att vrida av sömmet före nitning.

Nitklinga med nåddorn för att slå av nitarna innan skon bräcks loss.

Bräcktång för att bräcka loss skon.

Sömurdragare en specialtång för att dra ur söm.

Hovklinga av fjäderstål för verkning av hoven.

Klubba av buffelhud för att slå på hovklingan vid verkning. Klubban kan också vara gjord av gummi, trä eller plast.

Hoof Trimmer med en skarp käft att användas vid verkning.

Hoof Nipper med båda käftarna skarpa och för samma användning som Hoof Trimmer.

Renskniv för upprensning av strålfåror m m.

Hovkniv (vänster och höger) för att verka upp mindre hål, t e x vid hovböld, eller rensa upp i lamellrand vid röta. En böjd kniv behövs för att t e x skåla en platt sula.

Hovtång för att klippa av söm före nitning.

Rasp med fil för att raspa bort horn till plan yta och för att bryta kanten på väggen. Raspen används också för att ta bort hornet under sömmet före nitning.

Spårstämpel för att ta bort horn under sömmet så ett niten kan fällas in i väggen.

Nittång och nitjärn för nitning.

Visitertång för att lokalisera smärta, t e x vid hovböld och fång.

Städ för smidesarbeten. Dessa är utrustade med s k sparr för att rikta skon rund. På den plana delen på städet riktar man skon plan och sträcker skoarmar samt drar upp tåkappor över kanten. Här finns också hål för rensning av sömhål och med möjlighet att slå upp hål genom skon för t ex söm eller hakar.

Smideshammare för olika smidesarbeten samt för kall- och varmriktning av skor.

Slägga och smidestång för smidesarbeten.

Falshammare och stämpelhammare fordras för att tillverka en sko och slå upp fals och sömkanal.

Loppdorn används för att rensa sömkanalen.

PG-Skor

                                                                PG-Skor till Häst


                                                         PG-Beslagets Historia
PG-beslaget uppfanns av Erik Åkerblom, professor i hovbeslag på veterinärhögskolan i Stockholm och mångårig chef på Solvalla.
Erik Åkerblom berättade hur PG-beslaget räddade massvis med hästar från onödigt lidande. De levde ett strävsamt liv på städernas hårda gator.
PG betyder plåt och gummi -från början  ett utskuret bildäck fastsatt i en plåtsula.

Hovslagare Erik Håden på Solvalla med tillhörande Hådens Hovslageri  moderniserade pg-beslag till dess nuvarande utförande med tillhörande enkla att använda PG-verktyget.


tisdag 3 januari 2017

Hovsjukdomar


Hovsjukdomar hos hästar


HOVMEKANISM

Hur fungerar hoven?

Med "hoven" menas hornkapseln och de delar som den omsluter.

Hoven bär vikt, klarar att nötas och tar emot och absorberar en del av de krafter som uppstår när hoven träffar marken och från hästens egen tyngd under rörelse. På vintern ska hoven också klara av att transportera hästen över hal mark.

Hoven landar först på bakre delen, trakterna. Stråle och elastiska putan expanderar utåt, åt sidorna, strålen plattas till och hovens bakre del vidgas när hovbrosk och traktväggar rör sig utåt. Hoven kan vidgas 5-10 mm i traktväggarnas bakre del på en häst utan skor. Detta är en mycket förenklad förklaring av en process med många moment inblandade. Av detta framgår dock att det är viktigt att strålen får kontakt med marken för att undvika försämrad stöddämpning.

Den här mekaniken skyddar mot skador genom den dämpande effekten, men ser också till att cirkulationen i hoven fungerar. En häst med felaktiga beslag (skoning) eller felaktig verkning, kan få försämrad cirkulation av näringsämnen. Detta i sin tur kan t ex ge försämrad hornkvalitet eller skador i andra strukturer "högre upp" i benet.

FÅNG

Vad är fång?

Man känner fortfarande inte till de exakta mekanismerna bakom denna sjukdom.

Man vet att det sannolikt handlar om någon form av allergisk reaktion, ofta pga av ett alltför hastigt foderbyte som gett en rubbning av tarmfloran. Man vet också att besväret är mer vanligt hos vissa typer av hästar, t ex shetlandsponnier. Fång kan också drabba ston som nyligen fölat, s k förlossningsfång. Det anses ha ett samband med att efterbörden inte lossnat i normal tid.

Den allergiska reaktionen påverkar hela kroppen, men ger de allvarligaste symptomen, eller skadorna, i hovarna. Kärlskador i den blodrika läderhuden gör att kärl brister och även att proppar bildas.

Det finns ingen behandling att sätta in mot själva den allergiska reaktionen, utan istället syftar behandlingen till att dels undanröja eventuellt överskottsutfodring och dels ge hästen preparat som dämpar inflammation och ger smärtlindring.

Fång kallas på engelska laminitis.


Vad orsakar fång?

Man känner fortfarande inte till de exakta mekanismerna bakom denna sjukdom.

Man vet att det sannolikt handlar om någon form av allergisk reaktion, ofta pga av ett alltför hastigt foderbyte - dvs även foderbyte som består i att man släpper hästen på ett kraftigt försommarbete. Fång kan också drabba ston i samband med fölning.
Man vet också att besväret är mer vanligt hos vissa typer av hästar, t ex shetlandsponnyer. Man har tidigare ansett att framför allt överutfodring med protein orsakar fång. Numera diskuteras också förhöjda givor av kolhydrater som utlösande orsak.

Den allergiska reaktionen påverkar hela kroppen, men ger de allvarligaste symptomen, eller skadorna, i hovarna.


Hur behandlas Fång?

Det finns ingen behandling att sätta in mot själva den allergiska reaktionen, utan istället syftar behandlingen till att dels undanröja eventuellt överskottsutfodring, dels ge hästen preparat som dämpar inflammation och ger smärtlindring. Veterinär bör tillkallas omedelbart för att undersöka och medicinera hästen.

Hästens foderintag begränsas under något dygn och övervakas därefter noga. Hästen ska vila fullständigt och stå på mjukt underlag. Om fånganfallet kommer i samband med en fölning ska man kontrollera att hela efterbörden kommit ut ur stoet. När smärtan minskat ska hovslagaren korta tårna så mycket som möjligt. Ofta skos hästen med ett fångbeslag. Det underlättar för hästen att rulla över tån när den går.

Om hästen blir frisk eller inte beror till stor del på hur snabbt behandling sätts in och om veterinär och hovslagare kan förhindra att hovbenet inne i hoven roterar.

Risk för återfall finns vilket gör att dessa hästars foderstat alltid måste övervakas noga.


Hur länge varar fång?

Det varierar. Om behandling sätts in snabbt vid ett akut insjuknande och hästen snabbt börjar visa bättring efter insatt behandling, så är prognosen ganska god. Man brukar dock säga "en gång fånghäst, alltid fånghäst" eftersom en häst som en gång haft fång lättare får det igen än en frisk häst. Om hovbenet sänkts eller roterats blir hästen inte bra igen.


Hur undviker jag att min häst får fång igen?

Var försiktig med alla sorts foderbyten. Skall någon foderdel bytas ut eller ny sort introduceras i foderstaten, blanda upp lite av det nya med det gamla och byt gradvid ut fodret under en 14-dagars period.

Ponnyer som tidigare haft fång skall inte släppas på kraftiga beten.

Undvik överutfodring och övervikt. Var försiktig med det proteinrika späda gröngräset på försommaren.
Mer information om Fång hos häst




HOVBÖLD

Vad är en hovböld?

Hovböld är ett annat namn för inflammation i läderhuden med varbildning. Läderhuden blir infekterad, vilket kan ske i samband med tramp, spiktramp, sömstick (vid skoning) etc.
Varet i inflammationen kan leta sig ut i kronranden, sulan eller ballarna. I vissa fall läker en liten hovböld av sig själv utan att ge hästen några symptom.

Ofta blir dock hästen halt, hoven kan bli varm och pulsen kan vara kraftigare än normalt. Med en s k visitertång kan ofta veterinär eller hovslagare avgöra var hovbölden är placerad. Bölden dräneras och spolas ur. Hästens stelkrampsskydd bör kontrolleras.

Prognosen är oftast bra.


Hur behandlas en hovböld?

Med en s k visitertång kan ofta veterinär eller hovslagare avgöra var hovbölden är placerad. Bölden dräneras och spolas ur. Om bölden dräneras via sulan och dränhålet är stort sätter veterinären ett mottryck i hålet, oftast av gips. Hästens stelkrampsskydd bör kontrolleras.

Om man inte kan lokalisera var bölden sitter brukar man sätta på ett våtvärmande omslag kring hoven. Det gör att bölden ofta aktiveras och börjar leta sig utåt. Efter några dagar kontrollerar man med visitertången igen och försöker hitta och dränera bölden.

Prognosen är ofta god. Fistel kan i vissa fall bildas som en komplikation.

HOVSPRICKA


Vad är en hovspricka?

Hovspricka är en spricka i hovens horn - kallas därför med ett riktigare namn för hornspricka. Sprickorna löper i hovväggen och är mycket vanliga. Man delar in sprickorna utifrån var de är placerade; trakt, tå, sido, hörnstöd eller trakthörn. En genomlöpande spricka sträcker sig från bärrand till kronrand, genomgående är den om hela väggen in till lamellhuden är inblandad.
En spricka kan vara ytlig eller djup.


Min häst får ofta hovsprickor - varför?

Orsakerna till att hoven spricker är många. Felaktig belastning av hoven - dvs att hoven belastas ojämnt - kan ge en tunnare vägg med sämre horn som lättare spricker. Felaktig verkning eller skoning kan också ge ojämn belastning med spricka som följd. Trampskador kan också ge sprickor.

Torrt horn, hovform, eftersatt hovvård, sår och skador i kronranden kan vara andra orsaker till att hornet spricker.

Vi rekommenderar att du talar med din hovslagare om din hästs hovsprickor och vad ni kan hitta på för att förbättra situationen.

STENGALLA

Vad är en stengalla?

En blödning i läderhuden. Ger missfärgning av hornet där stengallan är placerad. Stengallor orsakas ofta av tryck underifrån, därav namnet sten-galla, men kan också uppstå om en sko är felplacerad och trycker mot hornet. Tänk på att skornas placering förändras vartefter hoven växer, något som kan göra att skon börjar trycka mot sulan och kan ge stengalla.

Hästen blir öm i sulan och kan ibland också reagera vid undersökning med s k visitertång. Hälta kan förekomma.

Hovslagare behandlar ofta problemet genom att ta minska trycket på sulan. Ofta användes sedan en s k ringsko med sula för att ge jämn belastning. Om hästen är halt, hoven varm, om du känner ökad puls kan en infektion vara aktuell - då skall du alltid kontakta veterinär

STRÅLRÖTA

Vad är strålröta, varför uppstår det och hur behandlas det?

Vid strålröta bildas en svart, illaluktande "gegga" kring strålen. Oftast bara mittstrålfåran, men ibland också strålen i sin helhet. Strålen kan i allvarliga fall vara helt upplöst.

Orsaken anses oftast vara en illa skött stråbädd där urin och träck inte tas bort och bädden får stå blöt med mycket ammoniak som kan lösa upp hornet. Vissa källor anger att också leriga paddockar kan ge strålröta. Hovlitteratur anger dock bristande hovfunktion med djupa strålfåror och trång hovform som den viktigaste bakomliggande orsaken. En häst med denna hovform, som dessutom står på en dåligt underhållen ströbädd, har alltså större risk att drabbas än annars.

Hovslagare eller veterinär ser över hoven och ser till att hovfunktionen stimuleras. Utomhusvistelse på fastare mark och torr bädd inomhus är bra. Hoven kratsas endast ur när hästen lämnar stallet - ej när den kommer in. Den jord/lera som hästen kan ha trampat in i stålfårorna skyddar mot uttorkning under natten. Givetvis kontrollerar man dock att det inte finns stenar eller annat som kan skada hoven.

Prognosen är oftast bra.

TORRA HOVAR

Min häst har torra hovar, vad kan jag göra?

Torra hovar är vanligt och kan medföra försämrad hovmekanism och ge hornsprickor.

Fukt tillförs hoven inte bara utifrån, utan också via blodet - mycket motion på bra underlag, som ger en bra cirkulation i hoven, kan alltså göra att hoven blir "fuktigare".
Om du skall tillföra hoven fukt utifrån ska du inte använda salvor. De kan isolera mot fukt, stöta bort den, och göra att hoven blir torrare.
Fukt kan tillföras med särskild hovlera. Var du kan köpa sådan kan du sannolikt få besked om från din hovslagare. Hådéns hovslageri på Solvalla travbana har lera. Har du en box "över" som du kan ge en fuktig bädd, kan du låta hästen stå i en sådan periodvis under dagen. Viktigt dock att den inte smutsas ner med urin, eftersom ammoniak inte är bra för hoven. Ett alternativ är en vattenspilta.

Fuktpaddar finns att köpa i hästshopar. Man fuktar dem och sätter fast dem runt hoven över natten. Istället för paddar kan vanliga disktrasor användas. Kom ihåg att hålla dem rena, dvs byta varje dag och tvätta de gamla. Blir de smutsiga finns risk att småsår i karleden blir infekterade.

Mer information om hovsjukdomar 


Hovvård och Hovbeslag

Hovvård - hovar, hovbeslag och hovsjukdomar


Hovvård - hovar, hovbeslag och hovsjukdomar

När hästen levde vild hade den hovar som tålde nötning bra - balans rådde mellan slitage mot mark och tillväxt av nytt horn. Men dagens arbets- och sporthästar har hovar som utsätts för stora påfrestningar och därför kräver skydd och vård. En omsorgsfull hovvård ökar i hög grad hästens välbefinnande och - inte minst viktigt - hästens prestationsförmåga.
Boken Hovvård ger många praktiska och värdefulla råd om hur man sköter hästens hovar för att förebygga och bota hälta, liksom andra skador och sjukdomar. Här finns beskrivningar av olika hästskor, hur man verkar och skor hästhovar och hur man med hjälp av olika beslag behandlar felaktiga benställningar och hovsjukdomar.

Boken kan användas i utbildningar på gymnasie- och högskolenivå. Den är en utmärkt hjälp också för hästägare och alla som arbetar i klubbar och föreningar inom hästsportens olika områden.


Beställa Hovvård och Hovbeslag

Hovboots

Hovboots- ett alternativ till traditionella järnskor

Ömfotad häst, skadad hov, tappat sko...Det är då de kommer fram. Hovboots-Hästens reservhjul för några och det enda alternativet för andra.


Exempel på två sorters hovboots:


Old Mac´s




Easy Boot



















Fakta Hovboots

*Hovboots är en känga som "träs över" hoven som ett alternativ till järnskor. Bootsen används som ett akut skydd för en trasig/skadad hov, vid tappsko eller som ett fullgott alternativ vid arbete.

*Hovbootsen finns i flera olika utföranden och tillverkas i plast, gummi, neoprene och läder.

* Det är viktigt med rätt storlek på bootsen. Mät noga. Det viktigaste måttet är hovens bredd. De flesta hovbootsmodeller går att reglera en aning i både längd och bredd(hoven måste ju ges möjlighet att växa mellan verkningarna) men det finns också mer begränsade bootsmodeller som kräver en extra noggrann utprovning. Normalt krävs en större storlek för fram- än för bakhovarna.

*En del boots levereras med skydd- gaiters- som gör att det kommer in mindre smuts i bootsen.Hos andra kan man köpa till gaiters som ett extra tillbehör.

*Hovboots i plast/gummi blir enklare att hantera om de är varma. Förvara dem i uppvärmt rum eller spola dem under varmvattenkranen en stund innan du ska använda dem.

*Var noga med att hoven är ren innan du sätter på hovbootsen.

*Låt inte helt nya hovboots sitta på för länge de första gångerna du använder dem.

Så här mäter du hoven för att hitta rätt storlek på hovbootsen.